måndag 17 september 2018


I år kunde jag inte tänka ut ett rätt, så jag röstade snett à mot sedvanlig förödelse och hopp om vett.


Sedan tog jag och rullade ut på havet med Svarta fejden. Röda faran som har gått i vila. Klättrade upp i ett torn med pennor och kamera och slutade med att flugor blev modell mot att vyn som lämnades relativt orörd (tacka vet jag mobilkameran denna sommar och nu in i, mot höst) stannade som vidd.
Jag nöjt mest inte alls, det var pissjobbigt mer än halva tiden. Momentant bar vinden mig trots att jag trampade den emot. Det som var nyss och ännu är tog tuggor rätt från moment. På ensamma vägarna sjöng jag när jag pluggade ur hörlurar och lät högtalaren göra sitt.



<Gnaffs>



Skaffat glasögon och frågade vad senilsnören hette vilket expediten inte mindes. Jag köpte mig ett par grå.




Annars far jag genom människodjungeln, den som leder genom miljonprojekt som samtida kallas no-go-zoner (ivf de jag rör mig i) och villakvarter som nyligen rymde mordfall.
De där Älglössen i skogen bryr sig inte om min finska spray och jag finner dem obehagliga. Är i väntan på de första minusgradsnätterna. Men jag går likt väl genom skog. Kan inte lämna den ifred <3


Sedan gömmer jag mig bakom inplastade fönster istället för standard förortsmodet med neddragna persienner, det nyttar jag bara ibland, när kojan kallar.

<gnoff gnoff>


Nu vill det sig vidare fast det har tagit mig många dagar att få till orden i detta inlägg, kasta bokstäverna tillrätta.
Kan knappt skiva. När det är det som jag vill. Så jag städar. Ger mig i kast med att försöka organisera.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar