måndag 20 juni 2016

.

En bit in i skogen där solstrålarnas utbredning är snäv finns den där lillanörten som reflekterar det knappa ljuset på sitt egna vis. Lite ensamt här och där gnistrar den till såpass att dens detaljer först inte syns, med sin kontrastfärg kan en ögonvråsreflektion nästan tro att den är skräp. Men så står den där och bara är näpet format och är väldans vacker.

vår vanligaste skogsblomma


Kroppen som bara stängde av. Som förr. Den har en tendens till det, att oavsett om jag står eller sitter så stänger den bara av. En system shutdown när det blir för mycket. Komaläget.
Det gör mig mer irriterad och pissed än att låta de egentliga känslorna få utrymmet. Idiotiska försvar.

1 kommentar:

  1. Dina bilder och text ger en mystic och gillar det.
    Kärlek/wiilow

    SvaraRadera